tisdag 14 maj 2019

Små barn och surfplattor

Forskning.se har skrivit en text om små barn och surfplattor. Artikeln lyfter fram flera "riskfaktorer" med surfplattor. I Söderköping har vi lagt fokus på skapande med digital verktyg, vilket artikeln pekar på är rätt väg att gå.

"Bäst blir det när barnen jobbar tillsammans, menar Susanne Kjällander. När de skapar med både digitala och analoga verktyg. Eller om det barnen gör på skärmen smittar av sig i den fysiska verkligheten, att de till exempel iscensätter ett digitalt spel." Forskning.se

torsdag 9 maj 2019

Helén Ängsmo i Ekots lördagsintervju

Helén Ängsmo, GD för Skolinpsektionen var med i Ekots Lördagsintervju:

"Helén Ängmo gästade Ekots Lördagsintervju den 6 april. Det blev ett samtal om Skolinspektionens uppdrag, lärarnas situation och hur man skapar en likvärdig skola. " Skolinspektionen.se

Du hittar den här eller i den inbäddade spelaren nedan.
 

tisdag 7 maj 2019

Delaktighet i förskolan

Kommunförbundet i Skåne bloggar om Barns delaktighet och inflytande i förskolan. 

"Varför ska barn och unga få möjlighet till delaktighet och inflytande? Som professionella i förskola och skola kan vi inte bara förhålla oss till frågorna utifrån att de är fastslagna i våra styrdokument, läroplan och skollag. Vi måste förhålla oss till dem som frågor om vilken typ av samhälle vi önskar nu och i framtiden. Delaktighet är på många sätt en av de mest grundläggande samhällsfrågorna och samtidigt en av samhällets stora utmaningar. Utanförskap och segregation är påtagliga fenomen i samhället (Salonen m.fl., 2019; Stigendal, 2016). Vi behöver redan i förskolan reflektera över möjliga konsekvenser av att människor ställs eller ställer sig utanför en delaktighet i samhället och hur vi kan bidra till att motverka detta."

torsdag 2 maj 2019

Ansvar vid skol- och klassresor

Många åker iväg på klassresor med sina elever. Det är viktigt att hålla koll på vem som bär ansvaret.

JP-Infonet skriver så här:
"När det gäller just skolresor är en viktig principiell fråga om resan kan anses vara en del av utbildningen. Är den det så är den självklara utgångspunkten att huvudmannen har ett tillsynsansvar för eleverna under resan. Detta gäller även om också föräldrar skulle följa med på resan. Av den ganska omfattande praxis från tillsynsmyndigheterna som finns följer att aktiviteten högst sannolikt är att betrakta som en del av utbildningen om den sker under läsåret och innehållet i någon form behandlas i undervisningen efter att eleverna återvänt till skolan. Motsatsvis följer att för att en resa inte ska betraktas som en del av utbildningen så bör den äga rum efter läsårets slut."

Alltså, resor som sker under terminen där personal följer med är nog att anses som skolans ansvar.  För att vara på den säkra sidan behöver man därför inför en sådan resa vara tydlig med hur man bemannar för att kunna ta tillsynsansvaret och vad som är föräldrars ev. ansvar.

Såväl LR som Grundskoletidningen har skrivit bra artiklar i ämnet.

Tillsynsansvaret är så långtgående att en enskild lärare kan bli ansvarig för allvarliga händelser. Skolan och huvudmannen behöver därför säkerställa bra rutiner, checklistor och göra riskbedömningar i förväg.

tisdag 30 april 2019

Har du och dina elever bra lösenord?

Många har allt för lätta lösenord och samma lösenord på många sajter. Vilket innebär stora risker för att bli av med känslig information.

IIS har bra material för att lyfta frågan:

"I takt med att vi lever en allt större del av våra liv på nätet, och gör oss beroende av program och tjänster, ökar antalet lösenord vi måste hålla koll på.
Du kanske redan har en strategi? Brukar du använda ”123456”? Dotterns namn tillsammans med födelseår? Eller är du en av dem som ser till att du kan memorera ett långt lösenord som du sedan använder till alla dina inloggningar?
Sluta! Exemplen du just läst är precis sådana som ökar risken för att någon ska kunna räkna ut ditt lösenord."

- Artikel om lösenord.
- Att använda lösenordshanterare

torsdag 25 april 2019

Skolinspektionens enkät för hösten 2018

Skolinspektionen har publicerat en sammanställning av sin omfattande enkät för hösten 2018. Enkäten visar på följande:

  • Resultaten är, med några undantag, stabila sedan 2013.
  • Den upplevda tryggheten i skolan och ordningen i klassrummet har försämrats något sedan 2013. Hösten 2018 uppger drygt en av tio elever i årskurs nio att hon eller han inte känner sig trygg i skolan, och nära sex av tio elever uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet.
  • Nära tre av tio elever i årskurs 9 uppger att skolarbetet är för svårt för dem, lika stor andel tycker att skolan ger dem för lite utmanande arbetsuppgifter.
  • Elever i årskurs 9 är mer negativa i sina svar än de i årskurs 5 och gymnasieskolans år 2.
  • Svaren indikerar att flickor i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 har en mer negativ skolupplevelse än pojkar.
  • Lärarna har en mer positiv bild än eleverna, men det som bedöms lågt av elever bedöms i regel även lågt av lärare.   

tisdag 23 april 2019

Forskning: Insatser för sex- och sjuåringar ökar andel som knäcker läskoden

En fältstudie med 161 barn i 12 skolor i Skåne visar att med förhållandevis små medel går det att få stor effekt på elevers läsinlärning. Tidiga och intensiva insatser ger goda resultat.

"Under korta men intensiva pass, cirka tio minuter, tre till fyra gånger i veckan under tio veckor, genomfördes fältstudien. Vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att av de barn som arbetat med metoden "Läslust" hade 65 procent knäckt läskoden, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen, var 19 procent."  sverigesradio.se

Studien har genomförts genom IFAU,  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering:
"En särskild läsinlärningsmetod har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter. Det visar en IFAU-rapport som redovisar resultaten från ett randomiserat fältexperiment i 12 skånska skolor. 
Elever i förskoleklass och årskurs 1 som har risk att hamna i lässvårigheter blir bättre på att känna igen bokstäver och att avkoda korta ord genom att i mycket små grupper öva på kopplingen mellan bokstäver och ljud med hjälp av flera sinnen. 
–Eleverna blir väsentligt bättre både på att avkoda ord och lära sig bokstäver med hjälp av en kort och intensiv insats, säger Jens Dietrichson som är en av rapportförfattarna. Vi bedömer effekterna som stora, till exempel i förhållande till tidigare utvärderingar av liknande insatser. I metoden får eleverna använda känseln, synen, händerna och talet i kombination för att lära sig bokstäver och ljud." IFAU.se

En svensk version finns här och den fulla rapporten på engelska här.

Metoden som används för läsinlärning i studien heter Läsklar. Den är framtagen av Anna Aldenius Isaksson. Tidningen Specialpedagogik skrev i december 2016 en artikel om metoden.